onsdag 11 december 2019

Amerika

Fartygen anlöpte den stora emigranthamnen Ellis Island i New York. Där fick alla passagerare genomgå en grundlig läkarundersökning; man tittade efter löss, loppor, synfel, lungsjukdomar  eller andra problem.  2 % av immigranterna  klarade inte undersökning och fick där efter skickas tillbaka hem.
Det ville få hjälp med det amerikanska språket och de lagar och regler som gällde i det nya landet. De ville även kunna vårda hemlandets språk och traditioner, liksom våra nya svenskar gör det idag.
Vid förra sekelskiftet fanns det så många svenskar i staden Chicago att man kallade den Sveriges andra stan befolkningsmässigt. men hur gick det för emigranterna där över ?
man uppskattar att ca 40% blev s.k. medelklass amerikaner, även om de verkade ha blivit  enormt rika i breven som dom skickade hem.
Ca 20% förde ett hårt liv i Amerika och många av dem dom i sjukdomar eller allvarliga olyckor. Dessa berättades det dock sällan om i Sverige. därför blev många förvånade  när dom kom till Amerika och fick erfara att allt inte var guld och gröna skogar.
omkring 20 % återvände till Sverige,ofta tillräckligt mycket pengar i fickan för att kunna starta ett bra och nytt liv.
De hade fått nya kunskaper, som dom fick nytta av där hemma.



År 2013 uppskattas 14-15 miljoner amerikaner ha svenskt påbrå.


Det finns en historia. En sann historia. Titanic. Titanic va ett stort fartyg som byggdes den 31 mars 1909, fartyget va lika långt som om man skulle ställa 22 bussar på rad, alltså 269,1 m
Titanic hade en syster RMS-Olympic.
10 april 1912 lämnade Titanic Southampton i Storbritannien.
På Titanic fanns 123 svenskar ombord, bara 34 räddades.

fredag 6 december 2019

Flykten från fattig-Sverige


 Flykten från fattig-Sverige

Från mitten av 1700-talet ökade befolkningen i Sverige och antalet egendomslösa
fyrdubblades fram till 1850. Alltfler fick svårt att hitta försörjning på landsbygden
och utvandring till Amerika blev därmed en möjlig utväg.
 Den fattiga befolkningen i torp och backstugor blev allt större och även de som arbetade som drängar och pigor för bönderna.
Livet som piga innebär mycket långa arbetsdagar, dålig kost och usel inkvartering.
En piga som var bonddotter hade tidigt blivit föräldralös och fick därför ta tjänst
som piga.
'Hennes tillvaro på bondgården där hon arbetade tillsammans med en 
annan piga beskrevs så här i Emigrationsutredningen: "De började i ladugården
klockan 1/2 5 om morgnarna...Under skörden fingo de gå med i utearbetet till sent på kvällarna, 
och när de sedan kommer hem hade de både kvälls- och kaffediskarna  för allt  folket kvar.
Den främsta anledningen var ekonomisk. Sverige var otroligt fattigt på här tiden och det rådde stor brist på åkerjord och arbete. Kyrklig ofrihet och politisk intolerans var andra orsaker till att lämna landet. 

Bland emigranterna fanns förstås även en del äventyrslystna  individer, men  majoriteten lämnade Sverige  för att de var tvungna och inte för att de ville. 



     
 


Resan till Amerika


Svenskarna som skulle åka till Amerika med båt kunde själva resan ta 10 veckor. Många på resan blev sjösjuka och sjuka från andra sjukdomar. Men det vanligaste va att man blev sjösjuka för båten gungade ju mycket. Även så var maten dålig och inte bra. 

Det va flera människor som spydde på väggarna. Och det hände då att fler blev sjuka. Under resan var det även flera som dog och blev slängda mitt i havet. Så många förlorade familjemedlemmar.

När det blev väldigt dåligt väder och blåsigt så fick ingen gå upp utan stanna nere i båten. För man trodde att passagerarna på båten skulle trilla av. 

Förutom att det va trångt och sova, så var det också mörkt hela tiden nere i båten. Enda ljuset man hade va fönstret uppe på taket. Dessutom när man behövde gå på toa så fann det inte många toaletter. Så då blev det att alla passagerare fick dela på de toaletter som fanns på båten. Och man delade med andra tusen människor så det spreds mycket bakterier.

 När utvandrarna sedan kom fram till Amerika så blev utvandrarna kallade för "Parrots." För Amerikanerna tyckte att svenska språket lät konstigt. 

Emigranternas Hus i Göteborg

Det här är en stor Amerikakoffert för rik person.

Vi åkte till Göteborg vi gick till Emigranternas Hus. Vi pratade om 1850-talet och vi pratade om hur människor levde och vi tittade på bilder som visade om dom som var fattiga och många som reste till Amerika.

Det är mycket frestande för hela familjen att resa, man det är en lång resa och biljetten är mycket dyr. Kostnaden för en biljett till Amerika motsvarade en årslön för en dräng eller piga, så hela familjen kunde ju inte ge sig iväg.

Ofta sparade man ihop pengar inom familjen, så att en av dom kunde resa.

Agenterna hade, via brev, rått emigranterna att komma till Göteborg en vecka innan de skulle resa. De behövde tid för att ordna med alla nödvändiga handlingar. eftersom de skulle ut och resa ville de vara snyggt och ordentligt klädda och därför ekiperade de sig.




fredag 22 november 2019

Emigranternas hus


Vi har varit på Emigranternas hus i Göteborg. Museét ligger i ett hus
som byggdes 1866. Från Göteborg utvandrade över en miljon svenskar.

I Göteborg fick emigranterna se upp med ficktjuvar på Sillgatan.

På Sillgatan kunde emigranterna köpa varor de behövde under resan.
På resdagens morgon fick emigranterna åka med småbåtar ut till den större båten.
De åkte först två-tre dagar med båt till England. Där bytte de till tåg till Liverpool eller Southhampton. Därifrån tog de båten till USA.
För att komma till båtarna gick emigranterna nerför en trappa i kanten på kajen.
Den kallades av göteborgarna för "Gråtartrappan".


Emigranterna bodde trångt på båten. 
Det luktade säkert inte särskilt gott om folk blev sjösjuka.







fredag 20 september 2019

Tändsticksmuséet

Tändsticksfabriken startades 1844-1845 av bröderna Johan och Carl Lundström. Säkerhetständstickor började tillverkas 1853 efter en uppfinning av kemisten Gustav Erik Pasch.

En bild på personalen från 1800-talet.
Arbetstiden var 12 timmar per dag sex dagar i veckan.
1885 var lönen 1,50 kr per dag.
I Jönköping bodde 4700 personer, det var ungefär lika stort som Vaggeryd idag.

1860 var hälften av arbetarna barn.
Barnen tjänade mindre än de vuxna, bara 0,50 kr per dag.

Hyvling av stickor. De första femtio åren gjordes det mesta arbetet för hand.
Buntning av stickorna var ett pilligt jobb, det passade bra för barns små händer.

Svavling och gnuggning
Arbetsmiljön var usel. Arbetarna
 som doppade stickorna i fosforn andades in giftig ånga och fick sjukdomen fosfornekros.
Det ledde till att de tappade tänderna och käkbenet löstes upp.
På den här tiden fanns det ingen försäkring om du blev sjuk eller arbetslös.
Det fanns heller ingen pension när du blev gammal.
I Jönköping arbetade många hemma med att göra tändsticksaskar.
För arbetare som blev sjuka på tändsticksfabriken blev det en viktig inkomst. 

1890 uppfann Alexander Lagerman komplettmaskinen 
som kunde skötas av endast två arbetare

Maskinen ledde till att många arbetare blev arbetslösa.
De som fick stanna fick stanna kvar på fabriken fick sina löner sänkta.
Cheferna menade att nu gjorde maskinen arbetet!


Lagerman uppfann flera maskiner: Hyvel- och stickmaskin

Uppsättning för att göra säkerhetständstickor. Också ett passande arbete för små händer.
Urtagningsmaskin - en bullrig sak!
År 1900 bildar arbetarna den första fackföreningen.
Tändsticksfabriken 1872

Totalt har det funnits minst 155 stycken tändsticksfabriker i Sverige.
Idag finns det 2 kvar.

Tidslinjen för Jönköpings Tändsticksfabrik







fredag 13 september 2019

Industrialiseringen

VAD ÄR INDUSTRIALISERINGEN?
I slutet av 1700-talet sker en av världens största förändringar för människors liv.

VAR BÖRJADE DET? Det började i Storbritannien

VAD HÄNDE?

Folk flyttade från jordbruksbyar och mindre städer
 till de stora städerna där fabrikerna och jobben fanns,
 till exempel Manchester. Detta kallas urbanisering.


För att bli ett industriland krävdes:
  • Uppfinnare
  • Pengar (Kapital) för att investera
  • Råvaror som järn, kol, bomull
  • Arbetare
Det behövdes också:
  • Marknad (Köpare av varorna)
  • Transporter (Järnvägar, båtar)

Den första uppfinningen som gjorde arbetet effektivare var Spinning Jenny.
Den uppfanns av engelsmannen James Hargreaves 1767.

1765 byggde James Watt världens första modernt arbetande ångmaskin.
Den användes till en början att pumpa ut vatten från gruvorna.
Senare användes den till att driva maskiner i industrin, driva lok och båt.
Hästkraften ersattes på så vis av mekanisk kraft.

Fördelar med ångmaskinen:

  • Industrin kunde byggas i närheten av råvaror och naturtillgångar
  • Industrier kunde byggas i städer där det fanns folk som ville köpa produkterna
POSITIVA FÖLJDER AV INDUSTRIALISERINGEN:
  • Billigare varor (kläder)
  • Billigare kol att värma upp husen med.
Barnarbetare i textilfabrik
NEGATIVA FÖLJDER AV INDUSTRIALISERINGEN
  • Många blev arbetslösa
  • Långa arbetsdagar; 12-14 timmar
  • Dålig hälsa i fabriksstäderna
  • Ingen hjälp om man blev sjuk, arbetslös eller för gammal




fredag 6 september 2019

Kolonialism


Kolonialism innebär att ett land erövrar och utnyttjar områden, kolonier, utanför det egna landområdet.




Man kan säga att det finns två faser av kolonialism. Den första fasen varade från 1500-talet till början av 1800-talet.

Då ville de europeiska länderna skaffa guld och andra ädelmetaller och kontrollera handeln med slavar, kryddor och andra varor. 

Triangelhandeln är ett ord för handeln över Atlanten under 1600-talet och 1700-talet.

Slavhandlare köpte slavar från Afrika som de sålde i Amerika. Slavarna arbetade på stora plantager där de odlade bomull, tobak och socker.

Handelsmän köpte råvarorna och skickade dem till fabriker i Europa där arbetare tillverkade tyger och andra varor.

Handelsmän köpte de färdiga varorna, transporterade dem till västra Afrika och använde dem för att betala för nya slavar.

Slavskeppen var överfyllda med slavar.
Många dog under den långa resan till Amerika.


Nästa fas varade från 1800-talet till mitten av 1900-talet. Då gällde det att få tag på råvaror till de många industrier som växte fram i Europa och USA.



Dessutom kunde företagen sälja de färdiga varorna, till exempel tyger, i kolonierna. I kolonierna
anlade man också stora jordbruk för att odla te, kaffe, sockerrör och andra produkter som man efterfrågade i Europa.

Nästan hela Afrika delades i slutet av 1800-talet upp i olika kolonier mellan Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Portugal, Spanien, Italien och Belgien.

Befolkningen i kolonierna behandlades i många fall grymt.
I till exempel Belgiska Kongo högg de vita av en hand på en arbetare som de tyckte arbetade för långsamt.

Endast två länder i Afrika var självständiga stater: Abessinien (som heter Etiopien idag) och Liberia.



Även Asien delades upp mellan länder i Europa.
Men i Asien var flera länder självständiga, till

exempel Kina, Japan och Siam (som heter Thailand idag).


Systemet med kolonier började försvinna efter andra världskriget (som tog slut 1945).

Kolonialismen innebar att många människor tvingades till slavarbete, utsattes för övergrepp, drabbades av sjukdomar med mera.

Numera är nästan alla tidigare kolonier självständiga stater.



Sverige har haft två kolonier:
Den första var Nya Sverige längs Delawarefloden i Nordamerika 1638–1655 
Sveriges andra koloni var ön Saint-Barthélemy i Västindien 1784–1878.



tisdag 27 augusti 2019

Kina och Djingis Khan

1. Filmer på Studi.se:
”En stats födelse vid Huang He”

”Qin, furstendömet som blev ett imperium”

1.    2. Gör en tidslinje för Kinas historia.
  • Shangdynastin
  • Zhoudynastin
  • Mittens rike
  • Kinesiska muren
  • Terrakottaarmén


3. Film: Kina från dåtid till nutid

4. Ljudklipp: Historien om Djingis Khan